NATURLIG HÄSTEksem & Hudåkommor

Hudproblem som t.ex. mugg, rasp, regnskållor och eksem, är vanligt idag på våra hästar och särskilt på hästar som får spannmål (havre, müsli, korn etc.), hösilage, och inget, lite eller fel sorts kalk och mineralbrister. Detta hör ihop med att tarmen är sur, då Ph-värdet på hösilage och spannmål är surt. Hästen har inte tillräckliga enzymer att bryta ner stärkelse. Detta gör att spannmål ligger i tarmen och surar ner miljön. Hösilagets bakterier sänker Ph-värdet i tarmen.
Detta leder till att tarmen inte kan ta upp mineraler och fettsyror i rätt proportion. Immunförsvaret sjunker.
Huden, vilken fungerar som en ventilation, blir genast dålig – det är på hud, hovar och päls man ser hur djuret mår.

En eksemhäst kliar i man och svansrot, ibland så mycket att det kan bli sekundärinfektioner och man/svans klias av. Gula ”krustor”, ibland vätskefyllda blåsor och förtjockad/förhårdnad hud - vanligast i mankam, svansrot, under magen, samt ljumskar och genitalier. Gult eller vitt mjäll. Eksem kan komma över hela kroppen och kan lätt förväxlas med pälsätande löss. Är man osäker, kontakta alltid veterinär! Eksem kan uppkomma året runt, men är vanligast på sommaren.

Hästen har en ofta en stark doft, som den får då den är försurad. Denna lukt kan i sin tur dra till sig mer mygg och knott och ofta får eksemhästen lusangrepp på vår och höst, för att immunförsvaret är dåligt.

Vad gör man om man har en häst med eksem?
Det man bör tänka på är först och främst fodret!
En sur tarm basas enkelt upp med kalcium. Ett komplett vitamin- och mineraltillskott, innehållande de viktiga mineralerna för huden: zink och kisel, samt b-vitaminer bör tillsättas för att få upp immunförsvaret. Det ska ges året runt.

Gäller det en Islandshäst är detta av största vikt, då bakteriefloran inte är densamma i Sverige som på Island, samt att Island har mycket mer mineraler, t.ex. kisel och svavel, i sina vatten och marker.
Då Islandshästen kommer till Sverige, rubbas bakteriefloran i mag/tarmsystemet. Detta gör att immunförsvaret sjunker och den överreagerar mot svidknott, som inte finns på Island.
Det finns hästar på Island med eksem/klåda, d.v.s. dåligt immunförsvar, för att deras individuella mineralbehov inte blivit tillfredställt. De överför sedan ett dåligt immunförsvar på sina avkommor.
Har hästen ett dåligt immunförsvar då den kommer, kan den reagera på detta sätt för att immunförsvaret inte har byggt upp ett skydd.
Det kan ta några år innan eksemet bryter ut i Sverige. Det är för att reserverna då är helt slut och kroppen orkar inte hålla sitt försvar.
Oftast får importerade islandshästar med eksem, eksemfria avkommor. Sannolikt är att modern producerar antikroppar i mjölken. Även de Islandshästar som är eksemfria, bör få mineraler tillsatta, för att hålla immunförsvaret i schack.

Man vet idag att eksem är en allergisk sjukdom. Allergi är en autoimmun sjukdom, så att bygga upp immunförsvaret är högsta prioritet, för att få friska hästar.

Ett gott immunförsvar börjar alltid med en bra tarmflora.

*Tänk på grovfodret! Att man bör hålla sig till samma hö, taget från samma ställe, har jag nämnt på sidan "hö & grovfoder ", men tar upp det igen. Det är viktigt att hästens mage och immunförsvar skonas från att ständigt "ställa om sig" från ett hö till ett annat.
OBSERVERA att ensilage/hösilage inte bör ges till hästar med hudproblem , oavsett "kvalitet", då hösilage/ensilage (alltså hö i inplastad rundbal) är surt och innehåller mycket bakterier. Hästens immunförsvar försämras ytterligare, eftersom den sura tarmen inte kan ta upp mineraler. Är man dock tvungen, p.g.a. t.ex. astma, försök ha ett så torrt hösilage som möjligt och dra upp kalkgivan.

* Om hästen ska gå på bete, bör betet inte innehålla klöver då klöver innehåller histamin - ett ämne som ingår i den allergiska reaktionen.

* Vitaminer och mineraler är mycket viktiga. Mineraltillskottet bör innehålla alla vitaminer och mineraler, med höga halter av b-vitaminer, kisel och zink. Observera att jag inte menar slickstenar av olika slag! Kelaterade mineraler och mineraler i kemiska föreningar är inte heller det bästa.

* Kritstenskalk (foderkalk) är bästa kalciumkällan, då den är naturlig och basar upp tarmen på ett bra sätt. Kroppen tar upp det den behöver och resten kommer ut med avföringen. Däremot ska man akta sig för kalk i kemiska föreningar. Dessa kan överdoseras och har inte samma effekt som den vanliga foderkalken har på mage och tarm. En bra tarmflora ger ett bra näringsupptag.

* Oljan man ger, ska vara kallpressad.
Rapsolja har ett bra upptag för kroppen p.g.a. molekylkedjorna sitter på ett speciellt sätt. Förhållandet mellan omega-3, omega-6 och omega-9 är unikt för att vara från växtriket. Andra oljor, som t.ex. linfröolja och groddolja, är inte lika lättupptagliga för kroppen och förhållandet mellan omega-3 och omega-6-fettsyrorna är inte densamma.
Man kan också använda kallpressad fiskolja en period, då halterna av omega-3 och omega-6-fettsyrorna i kallpressad olja från viltfångad fisk är väldigt höga. Detta är en "gammal klassiker", som man använde sig utav förr i tiden och som en del gamla "hästamän" (särskilt på Island) använder än idag.

* Ge inte spannmål - havre, korn, kli, müsli, pellets! En häst med hudproblem är mycket känslig och man bör inte ge något spannmål överhuvudtaget, inte ens en ynka näve om dagen! Läs mer om spannmålets påverkan på Spannmål & Kraftfoder, under länken Näringslära.
Sockerfri lusern, eller betfor är andra basiska kraftfoder som man kan blanda mineralerna och oljan i. Anledningen till att jag rekommenderar en sockerhaltig "utblandningsubstans" som betfor, är att den varken innehåller fytinsyra och andra antinutrionella ämnen, som finns i spannmål och linfrön, eller protein i stor mängd och har en positiv effekt på magen.
Dock rekommenderas inte några jättemängder av det jag nämnt ovan.
Morötter är också bra. Har man inte en kräsen häst, kan man blanda ut mineralerna i rivna sådana.

* Alger/tång är inte att rekommendera. De innehåller visserligen kisel, men har en väldigt hög jodhalt, vilket inte är bra för eksemhästar. Det påverkar sköldkörteln negativt. Se Örter & Alger, under länken Näringslära .

* Vitlök är inte heller att rekommendera. Vitlök innehåller thiosulfat, som bryter ner röda blodceller och på sikt ger anemi. Får hästen blodbrist/låga blodvärden sjunker immunförsvaret givetvis ytterligare. Det finns inga bevis om att vitlök skulle hjälpa mot mygg och knott.

Mineraler/fettsyror ska ges året om - inte bara innan betesperioden börjar!

* Avmaska inte hästen i onödan. Maskmedlet frisätter den sorts vita blodkroppar som är inblandade i en allergisk reaktion. Man kan ta avföringsprov och skicka på analys om man vill undvika avmaskning i mesta möjliga mån.

* En eksemhäst ska hållas ren och fri från smuts.
Man bör bada hästen minst en gång i månaden under sommarhalvåret. Mygg och knott dras till svettiga och luktande hästar, därför är detta jätteviktigt.
Lactacyd är ett bra komplement till vanligt hästshampo, då mjölksyrebakterierna är lugnande för huden. Aloevera-shampo och PROB-shampo fungerar också utmärkt.

En eksemhäst blir lätt torr i huden och för att avhjälpa kan man använda spraybalsam eller vanlig olivolja då den torkat, för att minska mjällandet. Dock får man vara aktsam att inte badda den med olja när det är soligt ute - oljan kokar i solen!

Under vinterhalvåret ska hästen borstas noga för att smutsen inte ska täppa till syret till huden och för att hålla igång blodcirkulationen. Detta är mycket viktigt!
Många hästar är torra i huden också under vintern. Smörj med en mjukgörande salva.

* Eksemet och huden måste smörjas med någon form utav salva, helst basisk. Hästen ska vara helt torr innan man smörjer in den, då fukt kan samlas under salvan och förvärra symtomet.
Alla hästar är olika och reagerar olika på salvor. Använd mjukgörande salvor till den torra huden.
Jag är mycket restriktiv med all form av tjärsalvor. Tjära är ett gift och är mycket uttorkande. Smörjer man hästen varje dag, kan klåda uppkomma av att tjäran torkar ut huden. Man ska också undvika solen då man smörjt in med något som innehåller tjära.

Under tillfriskningsperioden kan eksemhästen fälla av den sjuka huden och pälsen i stora sjok, precis som när vi byter hud då vi fått en rejäl solbränna. Smörj med mjukgörande kräm och låt hästen fjälla utan att hjälpa den på traven. Det kommer snabbt att växa ut ny päls ur den nya, friska huden. Dock kan hästen se väldigt anskrämlig ut om det rör sig om väldigt stora områden (mig själv erfaret).

* Har man en häst som reagerar mot knott och mygg (t.ex. Islandshäst) är täcke jätteviktigt! Det finns speciella eksemtäcken att köpa för att lindra besvären. I somliga fall måste hästen ha två eller tre täcken, för att inte knotten ska komma åt.
Täck hästen tidigt på våren, innan den börjar klia. Om klådan sätter igång, går immunförsvaret ner och det blir svårare att få hästen i fas igen.
Man bör vara extra försiktig med importerade hästar från Island och skydda hästen de första fem åren, genom installning på nätterna och/eller eksemtäcke. Därefter ska man vara vaksam på minsta klåda.

* Installning under de timmar på dygnet som knotten är värst är bra att göra.

* Ägna en tanke på om du bor i ett knott- och myggtätt område, att hästen kanske kan få det mycket bättre på ett annat ställe där det inte finns lika mycket knott och mygg! Man får inte vara egoistisk då det gäller eksem! Detta är nog det allra viktigaste, då många faktiskt inte vill inse att hästen skulle må mycket bättre i en annan del av landet.
För de hästar som är riktigt dåliga, kan sommarbete vid havet vara en lösning. Det finns speciella "eksembeten" runt om i landet.

* Det finns också en hel del insektsmedel på marknaden att stryka på hästen. Det är bra att ha som extra hjälp, även om man har täcke på hästen.

 Man bör också se över hästens situation och miljön runt omkring. Är den stressad?
Ett för kraftigt foder kan orsaka stress på inre organ och ge klåda, samt att hästen inte får utlopp över sin energi ordentligt. Mental stress är mycket vanligt. Stress leder till ett försämrat immunförsvar. Se avsnittet Stress.

Med detta vill jag påstå att eksem i sig inte är ärftligt. Dispositionen och eventuell gen till eksem kan vara ärftlig, men inte själva eksemet.
Det som nedärvs i avkomman är ett dåligt immunförsvar, om modern har eksem och därmed ett nedsatt immunförsvar.
Genom att bygga upp immunförsvaret på modern, så att hon är eksemfri innan hon betäcks, kommer fölet att ha ett betydligt bättre immunförsvar, jämfört med det föl som har en "eksemmamma" - om man givetvis fortsätter bygga upp fölets immunförsvar.
Även en häst som inte har eksem kan få föl med eksem;

En häst som inte fått sitt (individuella) mineralbehov uppfyllt, ger sin avkomma ett sämre immunförsvar. Vad händer då efter flera generationer?

 En eksemhäst kräver MYCKET tid, nogrannhet och tålamod om man vill få ordning på den. Men det går!

Skippý & Luckey

Skogspromenad -2009