NATURLIG HÄSTFång & Magproblem

Då en häst lever på ett sätt som den inte är lämpad för, som t.ex. att stå still större delen av dygnet eller äta saker den inte är gjord för att äta, kan den reagera med att få problem med magen.
Hästen är inte gjord att spjälka mycket stärkelse, då enzymet amylas tillverkas i små mängder i hästens bukspottskörtel. Om hästen får ett kontinuerligt intag av spannmål, påverkar detta grovtarmsjäsning och Ph-värdet i mag/tarmslemhinnan negativt. Upptaget av mineraler hämmas p.g.a. att spannmål innehåller bakterier och fytinsyra. Hästens immunförsvar sjunker och blir inte lika motståndskraftig till sjukdomar. Hästen kan få mag/tarmkatarr av ett långvarigt intag av spannmål, utveckla magsår och få kolik eller tarmvred. Den kan få nedsatt njur/leverfunktion och svullna lymkörtlar.

Fång - laminitis - är en sjukdom som ökar alltmer på våra hästar.
Våra hästar idag blir allt fetare och rör sig alldeles för lite, jämfört med den energi de får i sig via maten. Överviktiga hästar är överrepresenterade i riskzonen för fång.

Då hästen får ett fånganfall, är immunförsvaret kraftigt nedsatt och gifterna såpass höga i hästens kropp, att den inte orkar driva ut slagget. Hästen reagerar med överkänslighet på sockerhalten i fodret, genom att lamellranden går sönder och sulan svullnar. Dessa hästar måste få upp sitt immunförsvar! Ett starkt immunförsvar klarar de påfrestningar som hästen kan stöta på ute i naturen - frostnupet gräs (gräsets rötter skjuter ut socker till strået för att överleva vid frost), ett energirikt hö eller en sommaräng.

Fång delas upp i olika kategorier. Dels finns förgiftningsfång – där hästen fått i sig något giftigt, eller fått livmoderinflammation, och därmed får ett fånganfall - och dels foderrelaterad fång. Sedan finns också kronisk fång eller insulinresistens (diabetes på häst).
Fång kan också orsakas av sjukdomar orsakade av fästingar.
För att lättare förklara att det egentligen inte är någon skillnad på dessa olika "fångsorter”, eftersom levern blir hårt belastad, tänkte jag berätta lite snabbt om hur kroppen fungerar.

Vid ett fånganfall har hästens naturliga balans i tarmfloran rubbats.
Mage och tarm har ett för surt Ph- värdet p.g.a. att mjölksyreproducerande bakterier ökat i antal och skapar en inflammation på tarmväggen.
I en frisk tarm tillåts vanligtvis inte farliga bakterier att föröka sig, då de nyttiga tarmbakterierna håller detta i schack. I tjocktarmen finns lymfatisk vävnad, vars uppgift är att ta hand om bakterier som försöker vandra genom tarmväggen och in i kroppen. Om hästen får i sig bakterier/gifter/för hög halt kolhydrat och dess magtarmflora inte är som den ska, går detta direkt till blodsystem och levern där det ska brytas ner.

Ämnen som absorberas i magtarmkanalen, förs med blodet direkt till levern, som levern tar upp. En del omvandlas till gallämnen. Gallan innehåller bl.a kolestrol, gallsalter och färgämnet bilirubin. Tarmbakterier omvandlar bilirubinet från dess gula färg till ett brunt färgämne som ger avföringen dess bruna färg. En häst med obalans i tarmen, får ofta en annorlunda fecesfärg. Avföringen kan få en svart, grön eller gulaktig färg, beroende på vad för obalans den har. Levern renar blodet genom att bryta ner eller göra om giftiga ämnen, så att det lättare kan utsöndras via njurarna.

Högt protein i kosten ger mycket ammoniak i kroppen, då aminosyror omvandlas till ammoniak. Detta överbelastar levern som gör om ammoniak till urinämne, vilket utsöndras genom njurarna. Njuren renar blodet från slaggprodukter. Proteinrik kost sänker ph-värdet i urinen och ger mer slaggämnen, kväve. Därmed belastas också njurarna hårt. Hårt belastade njurar och lever kan leda till diabetes. Vid diabetes är glukoshalten i blodet förhöjd. Fånghästar är väldigt ofta svullna över njurområdet.

En hårt belastad lever lagrar inte tillräcklig mängd B12, som skickas till benmärgen för bildandet av röda blodkroppar. Röda blodkroppars huvudsakliga uppgift är att transportera syre och bilda hemoglobin. I magsäckens slemhinna bildas ett ämne, intrincic factor, som gör att tarmen kan ta upp B12. Om slemhinnan är skadad p.g.a. en magkatarr (t.ex. långvarigt intag av fytinsyra och socker, eller för få utfodringar, med förhöjd magsyra som följd), tillverkas inte det ämne i den utsträckning som behövs för att ta upp B12 och levern får inte heller lika mycket att lagra och skicka till benmärgen.
Då kroppen inte har tillräckligt med röda blodkroppar, kan inte transporten fungera lika bra och bl.a. ge en ökad mängd bilirubin i blodet. Därmed fungerar inte heller blodets funktion med att transportera bort slaggprodukter som det ska.

Bredvid blodkärlen löper lymfärl som avlastar blodet med slaggprodukter. Dessa leder till lymfknutor, till "sjöar", där gifterna förbränns. Då hästar släpps på sommarbete svullnar lymfkörtlarna, för att kroppen har ett ökat arbete att förbränna de gifter ett grönt bete innebär.

Amylas (bildas i bukspottskörteln) spjälkar kolhydrater till bl.a. sackaros (glukos+fruktos) och maltos (glukos+glukos). Därefter bryts stärkelsefragmenten ner med hjälp av enzymer, vilka bildas i tarmslemhinnans celler.
Levern lagrar glukos, som sedan skjutsas ut i blodet (glukos kan också lagras på andra ställen i kroppen, t.ex. i muskulatur). Stärkelse är en polysackarid och består av glukosmolekyler. Polysackarider höjer blodsockerhalten snabbt.
Vid intag av hög stärkelse, får levern alltmer att jobba med.

Hästen kan inte spjälka stora mängder stärkelse, då dess bukspottskörtel tillverkar amylas i små mängder. Stora mängder stärkelse får den inte heller i sig i vilt tillstånd.

Vår hästs metabolism har inte ändrats något sedan den var vildhäst och därför måste vi också utfodra den därefter.
Om hästen ständigt får en kost med hög stärkelse, eller får i sig något giftigt, förändras grovtarmsjäsningen, lymfkärl och lever/njurar blir överbelastade och tillslut bryts immunförsvaret ner och gifterna i kroppen orkas inte drivas ut. Någon gång måste ju bägaren rinna över! Det är då den får fång.
Då torde det ju vara rätt enkelt att förebygga fång och andra magåkommor! Man bör helt enkelt se över fodret på sin häst. Vad ger man den för mat? (Detta är absolut av största vikt om hästen redan har haft ett fånganfall!)

* Tänk på grovfodret!
Ett energirikt hö och kort bete har höga halter av socker (socker=energi) och att hålla detta så lågt som möjligt bör man se till. Hösilage ger mer gifter att driva ut.
Halm är ett utmärkt lågenergiskt grovfoder som många hästar mår bra av att äta (men är tyvärr ofta underskattat som grovfoder).
Man kan blötlägga höet i några timmar innan fodring till sin fånghäst, för att sänka fruktanhalten.
Alla hästar reagerar när de släpps ut på bete genom att lymförtlarna blir svullna. Detta beror på att kroppen arbetar mycket hårt att klara av den höga fruktanmängden (sockret i gräset). Ett bete med längre strån som ej är kraftigt gödlsat är att eftersträva för alla hästar som måste gå på bete. Tyvärr är gräset på våra beten snabbväxande sorter och dessa är mycket sockerrika. Odlar man själv bete och hö, bör man välja grässorter där fruktanhalten är låg. Rajgräs har hög fruktanhalt, t.ex.
Har hästen haft ett fånganfall, bör man anpassa betestiden och tidpunkten på dygnet. Det är mycket viktigt att hästarna får äta lite gräs - gräset är väldigt nyttigt och kan inte ersättas med annat! Fruktanhalten i gräset varierar under dygnets timmar, beroende på sol, vattentillförsel och temperatur. Man kan använda sig utav en betesreglerare då hästen går på bete för att reglera intaget.

 I stort sett är det tryggt att låta hästen beta:
* Tidigt på morgonen efter en natt över -5
* På en molnig dag när temperaturen är över 15 plusgrader
* Om gräset har tillräcklig vatten- och näringstillförsel.

 Det är farligt att låta hästen beta:
* På eftermiddagen och kvällen efter en solig dag
* En solig dag när temperaturen är över 15 plusgrader
* Hela dagen efter en natt då det varit under -5
* Då gräset har brist på vatten och näring
* Då gräset är kortklippt eller nerbetat

Om temperaturen är/har varit runt och under noll är det riskfyllt för hästen att beta. Vid varmt soligt väder är det bättre att beta på natten och morgonen.
För att se hela fruktanschemat, gå in på Näringslära och Hö & Grovfoder

* Ett bra immunförsvar är A och O. Man bör tillsätta ett fullgott vitamin/mineraltillskott så att hästens immunförsvar blir starkt och kan stå emot påfrestningar från det yttre och inte överreagerar på små mängder socker.
Det är då kroppens immunförsvar är nedsatt, som överreaktioner kan uppkomma.

* Allt som innehåller socker bör undvikas. Det gäller även äpple, morötter och spannmål, som är en höghaltig stärkelsekälla - finns i havre, vete, korn och majs. I alla müslikraftfoder. Spannmål bör man akta sig för då det också innehåller bakterier och fytinsyra. Detta har en negativ effekt på syra/basbalansen och kan leda till mag/tarmkatarr. Stärkelse påverkar insulinhalten i blodet. Se Spannmål & Kraftfoder, under Näringslära. Glukosamin bör undvikas, då detta är socker.

* Långsamma foderbyten! Vänj hästen sakta under några veckor t.ex. vid byte mellan olika hösorter eller från hö till gräs.

* Reglera magtarmbakterier genom att tillsätta laktobakterier.

* Se över miljön runt hästen. Är det något som stressar den? Eliminera om möjligt alla stressande faktorer, då stress ökar kortisolhalten i blodet. Det ger insulinpåverkan och mer slaggprodukter att driva ur kroppen. Se Stress

* Ge aldrig en fånghäst kortison!

* Sko av fånghästen. Hästen har ont i fötterna och måste få igång blodcirkulationen ordentligt. Sätt på gummiboots (ser ut som pjäxor man sätter hoven i) för att skydda den smärtande sulan. Man bör inte sko hästen då det akuta skedet är över. Hovväggen är skör för att det skett en brytning från lamellerna och därför bör man inte orsaka extra spänning med skor.

* Motionera hästen. När den akuta fasen är över (efter ca 1 vecka) bör hästen få röra på sig för att frigöra slaggprodukter från hovarna. Motionen bör ske på mjukt underlag med eller utan boots tiden efter fånganfallet (den med ett vant öga, kan sätta in extra motion strax innan fånganfallet kommer och på detta sätt förhindra att det bryter ut).

Hur vet man om ens häst har fång?
Alla vet ju att om hästen står i den den klassiska "fångställningen" har hästen fång. Den har digitalpuls och kan ha feber och svettas.
Men det många inte vet är att hästen kan ha fång utan att stå med frambenen framför sig. Den kan plötsligt vara varm om hoven, ömfotad, halt, snubblig, verka trött och ovillig att gå eller sulan kan bukta något (vilket man kanske måste ha ett tränat öga för att se) eller att lamellranden är uttänjd.

Vad gör man då om hästen får ett akut fånganfall?
Då hästen får ett anfall, ska man alltid anlita veterinär, som sätter in NSAID eller antibiotika (beroende på vad som orsakat fånganfallet). Ställ hästen på mjuk box med rent vatten att dricka och halm att äta. INTE hö. Hö har ett större sockerinnehåll än vad halm har.
Att kyla ner sin hästs hovar i kallt vatten, underlättar smärtan och dämpar inflammationen, men är bara effektivt i fasen då fånganfallet håller på att bryta ut. Oftast hittas hästen med fullt anfall i hagen och då har nerkylning av hovarna ingen direkt effekt, förutom att det kan vara skönt för hästen.

En bra hovvård i förlängningen är givetvis en självklarhet för dessa hästar, där hovvårdaren alltid ser till hästens naturliga vinkel på foten och givetvis till hästens bästa.
Ju längre tå och högre trakt en häst har vid ett anfall - desto större risk är det att lamellranden brister. I sådanafall väntar en lång rehabilitering innan hästen är smärtfri.